Ta tempen på undervisningen med en fyrfältare

Denna stödstruktur kan användas på både individ och gruppnivå, för att få ett mått på undervisningen. En balans mellan fälten är en strävan men tyngdpunkten kan behöva läggas olika mellan fälten beroende på undervisningsgruppen och tidpunkt under terminen. Att för länge befinna sig i ett av fälten skulle riskera att påverka undervisningen negativt. Exempelvis en övervikt i A riskerar att eleverna får mycket ytlig kunskap med stort fokus på det mätbara – summativa resultat, det skulle riskera att skapa stress hos eleverna då undervisningen präglas av tester och prov. Likaså skulle en övervikt i C innebära att fokus är långt ifrån läroplansmålen vilket inte heller är önskvärt för god undervisning.

I ett arbetslag eller ett ämneslag kan denna stödstruktur också användas för att få syn på vilken slags undervisning som är härskande.

Ett schema i förändring

I kvalitetsarbetets ständiga skruvande riktar vi just nu blicken mot den mest styrande stödstrukturerna av dem alla i skolan, schemat. Vår skola är en traditionell högstadieskola i sin utformning gällande schema. Upp till fem sex olika ämnen under en dag betyder ibland fem sex olika klassrum fem sex olika lärare, upp till 15 förflyttningar. Det blir påfrestande för eleverna och för lärarna med alla starter och stopp, alla olika möten och grupper.

Nedan ett exempel på ett traditionellt schema för åk 8 idag. Jag väljer en åk åtta eftersom vi vet att åttorna i regel är den årskurs som återkommande mår lite sämre.


Sex lektioner på onsdagen, kan tänka mig att man som 14-åring är ganska så trött på den sista engelska lektionen.

Nedan ett exempel med sammanhållen tid för en åk 8:a:


Som mest fyra lektioner på en dag, men då är två av de lektionerna mentorstid och studiestödstid. I snitt två tre lektioner på en dag…..

Kan vi med hjälp av  sammanhållen tid minska stressen för både lärare och elever under en skoldag? Lärarna utrycker en ständig känsla av att inte hinna med sitt för och efter arbete. Hur kan vi skapa mer sammanhållen planeringstid för lärarna? 

Nedan ett traditionellt schema för en matte-No lärare idag:

Som längst har den här läraren två timmar i sammanhållen tid till planeringsarbete och upp till fem lektioner på en dag.

Nedan ett exempel på ett schema med sammanhållen tid för en matte /No lärare:


Max tre lektioner på en dag, men i genomsnitt två, per dag. Den här läraren har två hela eftermiddagar av sammanhållen planeringstid.

Nedan två artiklar i ämnet:

http://skolvarlden.se/artiklar/skolans-unika-losning-pa-lararstressen

http://skolvarlden.se/artiklar/minskad-stress-med-langre-lektioner-och-plustid

Det låter fantastiskt spännande, men kanske lite för bra för att vara sant? Fyra skolledare från Gotland besökte Träkvistaskola skola. 

http://www.ekero.se/Trakvistaskola

Lärare och skolledning på Träkvistaskola är övertygade om att scheman med sammanhållen tid är det bästa för dem, vi pratade med eleverna på skolan och de var också väldigt nöjda med upplägget. Dock finns vissa svagheter.

Ämnen som matte och nybörjarspråk verkar passa sämre för detta upplägg, kanske med tanke på att ett nytt språk behöver repeteras ofta, även matematik är ett ämne där repetition är mkt viktigt. Men behöver alla elever lika mycket repetition? Ettluftigare schema öppnar upp för andra möjligheter att ge individuellt stöd.

Om en elev är sjuk missar hen mycket, men frågan är vad som är lättast att ta igen? Sex olika lektioner eller två 🤔

Längre lektioner ställer ännu större krav på lärarens undervisning, att vara välplanerad, organiserad och förberedd. Ett argument som ofta hörs är att elever har svårt att koncentrera sig mer än 60 min och det klart att en högstadie-elev har svårt att sitta ned och lyssna på en föreläsning i upp till 3 timmar, en lång lektion måste vara indelad i mindre delar och helt klart också innehålla någon forma av rörelse /pulshöjare, någon form av organiserad rörelse för att öka koncentrationen.

 En elev med koncentrationssvårigheter har troligtvis samma problem med en 40 min lektion som på en längre lektion, men fördelen kan vara att det faktiskt skulle kunna planeras in koncentrations-höjande aktiviteter (även på individnivå) under lektionen så att en elev med koncentrationsproblematik både hinner pausa och återkomma till sitt arbete. 

Att ändra schemat är en tydlig förändring som påverkar arbetsdagen på ett mycket konkret sätt, det finns många fördelar men också lika många utmaningar. Valet mellan att göra som tidigare, vi vet vad vi har, eller att göra en radikal förändring för att förhoppningsvis utveckla skolan till en ännu bättre arbetsplats för både lärare och elever.

Vi lökade igång nationella proven i år

Redan förra terminen när vi genomförde de muntliga nationella proven så planerade vi in rörelse /pulshöjande aktivitet innan eleverna genomförde proven. Enbart positiva reaktioner gjorde att vi före läsförståelseprovet i svenska hade 20 min pulshöjande aktivitet och planerar för att göra så innan alla NP denna termin. 

I onsdags var jag med niorna som kunde välja mellan en bollsports aktivitet eller ”just dance” innan provet.  Att hänga med dessa 5 klasser och känna den energi, glädje och gemenskap som uppstod innan vi gick till proven var rörande. Eleverna kändes så välförberedda, glada och trygga. 

Några hade lite fnissiga åsikter om att de blev ” lökiga” ( svettiga) av aktiviteten men vi var överens om att det var värt att löka igång proven om det kunde leda till att de fick de bättre förutsättningar att genomföra proven. 

Nationellaprov och rörelse

Våra lärare läser och / eller ska lyssna på Anders Hansén och Hjärnstark. Kopplingen mellan kondition eller pulshöjande aktivitet och hjärnans prestation. En tanke utifrån det är att ha pulshöjande aktivitet för samtliga åk 9 innan genomförandet av varje nationellt prov. Vi hade det redan i höstas före de muntliga proven, vad kan det ge för resultat? Inget negativ i alla fall, vi vill ju ALLA ALLTID skapa så bra förutsättningar som möjligt för våra underbara teens! 

Visionspyramid

Pyramiden nedan ska vara vår skolas stödstruktur i utvecklingsarbetet framåt, förhoppningen är att med en bild och färre ord tydliggöra vad vi vill och bör fokusera på och synliggöra vilken gemensam värdegrund vår skola vilar på.

Orden i det förra inlägget ska in i pyramidensbas, övningen i answergarden var vår smygstart med vårens utvecklingsarbete som genom utvärdering och statistik ska mynna ut i gemensamma  läsårsfokus för nästa år.